tisdag 21 juni 2011

Härlig sommarbild hämtad från Flickr



Av;
Let Ideas Compete´s photostream

Flikcr - sida

http://www.flickr.com/photos/lisaviktoria/

Google Docs

Då vi har i min utbildning arbetat med/genom Google Docs så vet jag hur verktyget fungerar. Jag tycker det är bra och smidigt då alla medlemmar kan skriva från sin egna dator och ändå sammanföra allt i ett dokument. T.ex. gjorde vi ett grupparbete hemifrån för att testa om det fungerade genom Google Docs. Givetvis gjorde det de men i slutändan var vi dock eniga om att samla gruppen IRL och strukturera upp det hela. Det som talar emot att använda sig utav Google Docs som jag kan se är att ens konto kan bli ”kapat”. Visserligen har aldrig jag varit rädd för att något sådant ska inträffa men den sista tiden tycker jag många vänners konto blivit de på facebook. Det får ju mig givetvis att tänka på att det även kan ske med ens dokument som ligger sparade på Internet. En annan nackdel som jag kan se är om websidan ligger nere och att man inte kommer åt sitt dokument. Men dessa nackdelar anser inte jag kan mäta sig med alla de fördelar som delade dokument erbjuder.

Jag testade Ackrobat för att jämföra med Google Docs. Jag anser att även detta verktyg är enkelt att använda. Det jag ser som positivt är hur varje medlem kan lägga till ”pratbubblor” och kommentarer mitt i texten på ett enkelt och smidigt vis. Det lyckades aldrig vi hitta eller förstå i Google Docs. Annars tycker jag Ackrobat verkar snarlikt Google Docs. Men jag tänker absolut testa programmet i höst och visa mina studiekamrater. Det skulle vara intressant att se hur Acrobat fungerar när flera användare är inloggade på samma gång. Vi upplevde nämligen att Google Docs var aningens långtsamt och segt när flera skrev i dokumentet på samma gång.

RSS

Jag har sedan länge använt mig utan bloglovin som fungerar på ungefär samma sätt som RSS men skillnaden är att bloglovin enbart rör bloggars uppdateringar. RSS ger möjlighet att hålla koll på allt som jag finner av värde på Internet. För mig är RSS ett nytt verktyg. Jag har hört talas om de tidigare men aldrig förstått vad de egentligen inneburit. Jag besöker bloglovin flera gånger varje dag. Jag tycker det är ett oerhört smart verktyg. Men nu, efter att ha förstått vad RSS är och hur det fungerar så kommer jag överge bloglovin och ersätta med RSS. För det är ju inte bara bloggar jag följer och läser på nätet och genom RSS får ju nu allt jag finner av värde att läsa, på en och samma plats. Egentligen är det helt fantastiskt. Genom att kategorisera och skapa olika mappar får jag en snabb överblick över inom vilka områden som de senaste uppdateringar gjorts.

Med google reader kom jag snabbt igång och förstod hur jag skulle gå tillväga. Det är ett tydligt och enkelt verktyg.

I min framtida lärarroll anser jag att RSS är ett verktyg som jag kommer att ha stor nytta utav då jag tror tid är en vara som jag inte kommer ha gått om och RSS hjälper mig att spara tid. Jag kan genom RSS uppdatera mig på mina elevers senaste blogginlägg, jag kan ständigt hålla mig uppdaterad om vad som sker och diskuteras inom olika ämnen som rör mig och mitt yrke osv. genom att enbart besöka en webbsida.

fredag 17 juni 2011

Bloggar

Det jag anser är bäst med bloggar är att de ger möjlighet till snabb, personlig kontakt med hela världen. Du kan ex. via bloglovin prenumerera på bloggar och bli upplyst när någon uppdaterat sin blogg. Många bloggar handlar om privata saker, "dagböcker", men jag anser att pedagoger mycket väl skulle kunna lägga ut föreläsningsmaterial och egna tankar osv. på en blogg.

Fördelarna är som ovan nämnt att de ger snabb och personlig kommunikation. Vem som helst kan skapa sig ett eget konto och blogga gratis. Nackdelar är att vem som helst kan skriva i princip vad som helst. Här gäller det att vi pedagoger lär barn och ungdomar att samma etik och moral som vi har i det verkliga livet, samma gäller på nätet. Annan risk jag kan se är att alla kanske inte tänker på hur de verkligen blottar sitt liv när de skriver personliga inlägg. Det som publiceras hamnar på nätet och läses garanterat av någon annan, oavsett om bloggen är anonym kan de vara relativt lätt att ta reda på vem han/hon är, om det vill sig riktigt illa. Givetvis kan även bloggar vara destruktiva och uppmana till en icke hälsosam livsstil.

Jag har testat de flesta bloggverktyg, bl.a. blogg.se, blogger, devote. Jag har mest använt blogg.se då jag tyckt den varit enkel och tydlig. Men på sista tiden har jag mer och mer övergått till att använda devote.se. Jag gillar deras upplägg bättre. Jag anser att den har mer funktioner än blogg.se och jag kan utan problem mobil-blogga vilket är hur bra som helst.

Jag kommer blogga vidare till och från även efter detta. För mig är det ett bra sätt att få skriva ner och sätta ord på mina tankar men även läsa om andra människor och deras liv, lycka och problem. Att blogga har periodvis gjort att jag känt mig mindre ensam och hjälp mig framåt i livet. Men jag vet dess negativa baksidor också, bl.a. som jag nämnde ovan. Och när jag, för jag tänker använda mig utav bloggar i min verksamhet, för in bloggar i den dagliga verksamheten så vet jag också av egna erfarenheter vad för typ av "farorna" som finns. Det tror jag att jag kommer ha nytta utav.

tisdag 14 juni 2011

Analytisk eller syntetisk?

Dunn och Dunn, två forskare, har studerat och kommit fram till att information som ska läras in sker utifrån två olika aspekter; analytiskt och syntetiskt förhållningssätt.

Analytisk inlärningsmetod innebär att eleven ser till helheten av en uppgift och lära genom att stegvis närma sig sitt mål genom olika resonemang och teorier som tillslut bildar en helhet, ett resultat.

Syntetisk inlärningsmetod innefattar istället att eleven har ett behov av att skaffa sig en översikt över vad de ska kunna. Eleven går alltså först in på de olika delarna innan den sätter igång och arbetar för att få ett resultat.

Det som fascinerar mig med dessa två förhållningssätt, som jag bl.a. tidigare mött i min utbildning när vi arbetat med olika läsinlärningsmetoder, är hur de skiljer sig så mycket ifrån varandra och att jag själv kan se mig som en typisk användare av den syntetiska metoden. Jag har ett extremt behov på att från början kunna se översiktligt innan jag tar itu med de olika delarna. Jag har även ett starkt behov av att strukturera upp mitt arbete på mitt sätt, vilket Dunn och Dunn hävdar är typiskt för en syntetisk inlärningsmetod.

Vilken inlärningsmetod använder du dig av? Kan du känna igen dig i antingen den analytiska eller syntetiska metoden?

måndag 13 juni 2011

Internet och utanförskap

Något jag alltid har fått höra är hur Internet kan vara farligt för barn och ungdomar då mobbning och utanförskap lätt kan ske där. Men som Elsa Dunkel menar så förekommer exkludering av människor överallt i samhället. Internet däremot kan faktiskt ses som ett sätt att avslöja mobbare osv. då allt som skrivs lättare blir synligt, INTRESSANT!

Framtidens jobb

Michael Wesch med studenter (2007) förespråkar att dagens elever kommer att inom åldern av 38 år, haft mellan 10-14 olika arbeten.

Ser man tillbaka i tiden har vi i dagsläget oerhört mycket fler utbildningar att välja mellan emot för bara 20 år sedan. Jämför man den exploation av olika yrken som skett på senare år kan det vara intressant att tänka hur vår framtid kommer att se ut. Jag tror inte att utvecklingen kommer gå långsammare än i dagsläget, snarare tvärt om.

Datorer ger oss möjlighet att ha komtakt och uppsikt över hela världen. Frågan är om skolan förbereder sina elever inför att bli en framgångsrik samhällsmedborgare i det 21:a århundradet?

Albert Enstein sa, "we can´t solve problems by using the same kind of thinking we used when we created them".

Jag tolkar detta citat som att vi pedagoger alltid måste komma ihåg att från det ögonblicket ett problem uppstår till dess att det behöver lösas, så har mycket utvecklats och förändrats. Med denna kunskap i bagaget, vad kan vi dagsläget förändra och förbättra för att utveckla 21:a århundradets samhällsmedborgare?

Aha-upplevelser genom filmen "pay"

Genom filmen "pay" väcktes många tankar hos mig.

Vi förväntar oss mycket utav våra elever, vi vill att de ständigt ska utvecklas. Faller någon utanför ramen av det "normala" blir vi bekymrade (mina egna erfarenheter). Jag anser att det i dagens samhälle råder en form av hysteri kring diagnoser och dess vikt att behöva fastställa dem. Jag tycker att strävan efter dessa diagnos är ett tecken på okunskap kring ett normkritiskt förhållningssätt. Vad är det som säger att de elever som ses som icke "normala" bär ansvaret? Det kanske helt enkelt är så att vår undervisningen inte upplevs intressan och når ut till dessa? Jag tror det är skolan som skapar problem hos elever, inte tvärt om. Alla är vi olika och det är just det som gör oss unika. Som pedagog anser jag att du måste möta varje enskild elev som för den blir på bästa möjliga sätt. Visssa elever kanske tycker det är helt meningslöst att skriva berättelser men de skickar gladeligen mail och sms på fritiden. Borde inte vi pedagoger då ta tillvara på denna vetskap?

Exmepelvis går det ju att skicka ut läxor och veckomeddelanden osv. via sms eller mail. Det blir både miljövänligare men även en säkrare då lösa papper är lättare att hinna tappa bort innan de ens når mottagaren. Sms/mail når mottagren däremot direkt.

Jag vill avsluta detta inlägg med ett citat från Albert Einstein, "If you can´t beat `em, join `em!"

Känner man stor osäkerhet kring IKT i sin undervisning, ja, varför då inte engagera och ta hjälp av eleverna? Vygotskij förespråkar proximal utveckling där människan lär av varandra och jag tycker det jag nämt ovan är ett bra exempel på just en sådan utveckling.

torsdag 9 juni 2011

IKT, kunskap och ekonomi

Mycket talar för IKT och dess positiva inverkan på både utbildning och utveckling då elever i dagens samhälle är uppvuxna i ”Internetgenerationen”. Men de erfarenheter jag har är att den tekniska utrustningen i skolans verksamheter i många fall är obefintlig. I tider där ekonomin är dålig dras de ekonomiska resurserna in och kommunerna tvingas dra in på skolans budget. Den kommunen jag kommer ifrån drar ytterligare åt sin budget inför nästa läsår. De pedagoger jag mött i verksamheten är både stressade och uppgivna då pengar knappt finns till att köpa läromedel.

Både utrustning men även kunskap saknas för att utnyttja IKT är min mening. Dagens ungdomar även kallade ”digitala infödingar” tror jag kan mycket mer i många fall kring teknologin än deras pedagoger. Jag tycker inte det är rätt att sätta dagens pedagoger i denna sits. De får knappt någon utrustning eller utbildning/fortbildning men kraven ökar ständigt på dem. Språket ex. utvecklas ständigt via nätet. Något som den äldre generationen inte känner till, Lindqvist, Thorslund. Min fråga är, när ska unga och vuxna få en chans att mötas?

tisdag 7 juni 2011

LC100N

Digital kompetens och lärande - IKT och pedagogik för det 21:a århundradet