Givetvis är jag väl medveten om att dessa web 2.0 verktyg är mycket användbara till att sprida och dela information m.m. men tittar jag på mina Facebook vänner så är det sällan någon skriver något av värde. Jag får istället uppfattningen av att folk skriver för att få syns.
Jag är rädd för att denna, enligt min mening, ytliga värld gör sig påmind allt oftare via web 2.0. Jag tror det är viktigt som pedagog att ständigt föra en konversation kring vad eleverna väljer att publicera på nätet och varför. Är det någon som kan dela min argumentation? I så fall, hur ska vi i skolan reagera?
Ser att du också läser Unga nätkulturer, bra artiklar tycker jag. Jag anser liksom du att sociala mötesplatser är lite ytliga (för det mesta)och är ett medium för bekräftelse. Men då funderar jag.Eftersom dessa medier växer så rekordartat, får våra barn och unga inte bekräftelse i verkliga livet? Ges inte bekräftelse, uppmuntran, tid av de som skall? Föräldrar, skolkamrater, lärare, vänner m.m. Har våra barn och unga ett så stort behov av att bli bekräftade av många gånger okända vänner? Det skrämmer mig lite. Unga lämnar ibland ut lite för mycket av sig själva eller blir en annan person enligt Lindqvist och Thorslund (Ungas integretet på nätet). Det är på nätet gränser testas istället för verkliga livet.Det du skriver att ständigt tala om vad man skriver och ägnar sig åt på nätet anser jag också vara viktigt. Ungas integretet på nätet är en guide för föräldrar, pedagoger och andra vuxna för att kunna föra dessa resonemang du talar om. Den ger många bra tankar och funderingar.Har du inte läst den, så gör det.
SvaraRadera